Längtar...

God damn, vad irriterad jag bli på mig själv!

I söndags kväll fick jag reda på att Nicke kommer hem reda på torsdag kväll ! Wii, så glad jag blev! En dag mindre, thank God for that.

Dagen har varit superseg o när jag väl fick mig att ringa några av de där viktiga samtalen så fick jag en hel del viktig information. Bland annat att Försäkringskassan inte hade fått in mitt papper som gör att jag får pengarna! Alltså så kan jag inte vara sur på dom längre, utan hädanefter så ska jag gnälla på posten. Jag fick i alla fall ett nytt papper ivägskickat så om allt går som det ska så får jag dubbel ersättning i början av februari.
Jag fick också reda på att Lernia har en ubildning som jag kan tänka mig att gå. För att kunna gå den dock så måste man gå genom sin AF, och de gillar inte mig just nu. Men vi får väl se...

Imorgon bli nog en bättre dag, hoppas jag. Då ska jag umgås med vänner o jag hoppas inte att det händer massa otrevliga saker, det pallar jag bara inte med. Jussan hämtar mig här hemma runt middag o sen åker vi upp till henne med ett pitstop i Nävragöl för att hämta Alicen. Sen kommer också Linn hem till Jussan o vi ska alla fyra ut på en ridtur. Det ska bli skoj :D

(Måste bara fråga, har jag börjat låta som en fjortis? Känns så :/ ...)

Nej, som sagt, jag blir så fruktansvärt irriterad på mig själv. Och värst av allt så vågar jag inte nämna det för någon, anledningen alltså. Folk kommer titta snett på mig då, jag SVÄR. "Vem skulle vilja något sånt?" kommer de tänka. OBS har ingenting med självmord att göra så var inte oroliga, jag gillar mitt liv.
Mja.. okej, jag skulle nog kunna säga det till Nicke. Men han är kille, och samtidigt väldigt nära mig, så han skulle nog förstå. Tjejer kan vara så psykiska med sånna saker..

Blah blah blah.. Jag ska inte tänka på det mer, jag får ju huvudvärk! Men en sak är säker, jag kommer definitivt vara tvungen att ta upp det här med Nicke när han kommer hem, så att jag får vädra mig lite. (usch så gross det kunde tolkas)