torsdag 28 augusti 2008

Bakareboda

Är nu hemma i Bakareboda. Mitt hem i en vecka framåt ungefär. Vaknade vid halv tio och insåg att jag sovit längre än vad jag hade tänkt. Hade från början tänkt att gå upp tillsammans med Niklas vid sex-tiden, men jag insåg att det var lite onödigt o tänkte att jag kunde sova till åtta eller så. Vid halv åtta vaknade jag av att jag fick en hejdå-puss på kinden. Han måste alltså ha försovit sig. Men det var en fin puss ^^,

När jag steg upp så klädde jag på mig, bäddade sängen, gick på toa o tog på mig gympadojjorna; det var dags att underhålla den lilla kondition man fått de senaste åtta veckorna. Sprang bara en liten runda, men det kändes bra. Ville inte springa längre än jag klarade av, o rundan blev precis lagom. Det viktigaste var att jag orkade springa hela vägen, vilket jag gjorde.

Svettig o fin började jag lite smått rota igenom skåpen efter lite frukost. Efter en macka med prickigkorv o ett sudoku ställde jag mig i duschen.

Det blev inget träffande med Alice idag :( Mina syskon hade så lämpligt bokat in en fotografering just idag, så det sket sig. Men jag är glad att vi i alla fall träffades en stund igår. Släpade med henne till 3G när ja skulle träffa Isabella. Vi tog en fika där o sen gick vi en runda på stan, kollade kläder osv. Vi gick bla in på Partaj där vi hittade massor med skojj saker. Du får inte mata de rosa nallarna.. Det är faktiskt ingen annan än du som behöver veta att du ser djurspöken...
När Rosa slutat skolan haffade vi honom o till slut kom även Nicke in efter att ha slutat sitt jobb. Det var nice. Issa gillade Nicke (inte för att jag var orolig, vem gillar inte han liksom xD), vilket också hennes David verkade göra, o de ville gärna att vi skulle komma ner nästa sommar eller så. Det ser jag fram emot, skulle varit så jävla nice!

Efter vi sagt hejdå o sådär så fördrev Nicke o jag tiden lite på stan, köpte skjorta o slips till bröllopet på lördag bland annat. Sen strax efter sextiden så satte vi oss i bilen på väg mot Rosenholm; det var dags att äntligen få se sitt gamla lag spela igen! Det var Nickes första match fick jag reda på, men han verkade vilja gå dit fler gånger. Han märkte vilket drag det var, speciellt innan matchen började då en hejarklack på ca 20 pers fick igång hela arenan (långt ifrån fullsatt men ändå) att sjunga o klappa tillsammans. Och detta var ändå bara en träningsmatch, han har mycket kvar att se. Det jag tror som vann över honom mest var stämningen, det faktum att man psykar motståndarlaget i den mängd man faktiskt gör. KHK gick förra säsongen upp till ettan o Mörrum åkte ner till tvåan. Så hans ansikte sken upp med ett segervisst uttryck när klacken började sjunga "vi är i ettan o det är inte ni, det är inte ni, det är inte ni"...

Matchen var väl sådär. Båda lagen spelade ganska halvkasst stora delar av tiden, men ibland lyste både KHK och Mörrum upp. KHK vann matchen med 5-1 (3-0, 1-0, 1-1), en hel del turmål o andra mål som gjordes pga ett mindre intresserat Mörrum.

Nu är det dags för mig att röra på mig, vi ska snart åka in till stan. Men ha sig, allihopa!

tisdag 26 augusti 2008

Bokmal

Som jag skrev tidigare idag så har jag slutat mitt jobb idag. Cyklade ner till "stan" i Ronneby o lämnade väskor osv där vi kommit överens om att jag skulle lämna dom. Passade även på att gå in på Biblioteket och lånade lite böcker.

Jag har under de senaste dagarna insett att jag är i behov av skolan, jag är beroende. Jag vet att man klagar o har sig när man går där, men det är en enorm trygghet. Man har sina rutiner, liksom. Dessutom mår jag inte bra av att inte utmanas. Jag behöver träna hjärnan. Inte varje dag kanske, men ett par gånger i veckan i alla fall. Jag behöver plugga helt enkelt!

Så jag klampade in på Biblioteket o hoppades att fascineras av alla böcker som fanns där. Det var första gången jag var i Ronnebys bibliotek vilket var lite omtumlande till en början, men efter en kvart eller så av vandrande mellan raderna av hyllor så bestämde jag mig för att jag trivdes där.
Jag trivs visserligen ganska bra i Karlskronas bibliotek också, men det var lite mysigare i Ronneby. Lite fräschare, typ.

Särskilt fascinerad blev jag dock inte, inte mer än av rena mängden av böcker, men det blir jag alltid. Något förbryllad är nog bättre beskrivning. Jag hade ju faktiskt ingen aning om vad jag letade efter. Så jag tog primitivt till fötterna och började vandra omkring..
Jag fastnade speciellt vid böcker som handlade om konst, samhället, historia, hälsa och kultur. Däremot så gick jag rakt förbi avdelningen med skönlitteratur, jag läser redan en bok, o lyssnar på en ljudbok. Jag hade kunnat släpa hem ett 10-tal böcker, men jag vet att jag inte är någon rapid läsare precis och att även om det känns som att man har tid så har man det inte alltid.

Så jag fick med mig en bok om kost, vad som är bra o äta osv.. Sen två böcker om kulturhistoria, ett ämne som jag ångrar att jag inte fick läsa på gymnasiet. Det blir min ersättning för att jag inte går i skolan detta året. Så kanske jag lär mig lite, om inte annat så har jag lite tidsfördriv ^^,

Fast jag kommer nog få tillräckligt med tidsfördriv en vecka framåt nu. Jag ska vara plastsyster åt lille Viktor :D Något som ska bli kul men samtidigt lite skrämmande. Har egentligen ingen aning om hur väl hand jag har om barn. Fast det återstår väl att se :P

Imorgon ska jag kolla på KHK. Det ska bli intressant. Längesen man var på någon match nu ju.

Nej, tillbaka till sängen o TV:n :) måste vila ut inför morgondagen.

Love you!

Lugn o fin

Nu är jag klar! Jag har slitit klart på Tidningsbärarna och jag kommer inte börja där igen, inte på ett tag iaf. Det skulle i princip krävas att jag skulle få fast anställning där och ingen annanstans. Rent teoretiskt sätt så skulle det faktiskt fungera. Om Nicke fortsätter sitt jobb o jag jobbar där. Jag har ju inte fast inkomst o Nicke hjälper till med sin inkomst. Sen söker man lite bidrag, o staten hjälper till när Nicke rycker in i lumpen. Det skulle inte bli något lyxliv, men det skulle gå.

Jag väntar dock otåligt på att min mobil ska ringa och rösten som svarar säger "Vi vill att du jobbar hos oss".. eller åtminstone "Vi vill gärna träffa dig". Något säger mig att kommer jag bara så långt som till en intervju så kan jag nog övertyga dem om att jag passar för jobbet.

Spenderade några timmar igår med att läsa lite både på internet och i böcker om hur man ska gå till väga för att vara oemotståndlig för arbetsgivaren. Och sen kollade jag lite om utbildningar, och förvånande nog så har mitt intresse för utbildningen på Hyper Island inte svalnat. Annars har jag haft en förmåga att tappa glöden för utbildningarna jag har hittat efter ett tag. Jag har liksom inte helt kunnat se mig själv göra det som man blir av dem. Det som är mest sjukt är att jag inte har någon aning om vad jag egentligen blir på den utbildningen, den är ganska bred. Fast det kanske är just det; man binder sig liksom inte för mycket på en för smal väg.

Magkänslan är lite bättre efter det faktiskt. Känner mig inte riktigt lika stressad, även om jag inte kan bärga mig tills de ringer från något av de företag där jag sökt jobb.

Nu ska jag gå och göra något jag inte har haft tid för på alltför länge; läsa!

måndag 25 augusti 2008

Och så var det bara en kvar

Jaha, då har man jobbat i två månader. Det har slitit ganska mycket, både fysiskt och psykiskt. Men nu är det i alla fall bara en natt kvar. Och första lönen kom inklirrande på kontot idag, vilken härlig känsla! Inte jättemycket pengar kanske, men ändå. Det är ju trots allt min första riktiga lön.

Har för övrigt sökt tre jobb idag. Två i Karlskrona och ett i Ronneby. Fast det känns ganska torrt faktiskt. Jag har tänkt och funderat och försökt klura ut hur jag ska försöka göra mig själv attraktiv på marknaden. Men det är förbaskat svårt när man inte har varken erfarenhet eller kontakter. Det känns som att man smörar något fruktansvärt för företagen för att kunna glida in lite snyggt, men ändå känner man sig tråkig o alldaglig. Jag vet i fan hur man ska lyckas...

För att göra saken ännu lite värre så har det dykt upp två lägenheter med fin-fint läge och lagom hyra med "bostadbums" som det så fint heter i Karlskrona. Man blir bara ännu mer stressad av sånt ju...

Nu har jag i alla fall bestämt möte med min gamla polare Issa som flyttade till Polen för ett par år sen. Hon var tydligen i Karlskrona ett tag nu, åker hem på torsdag, så vi skulle ta en fika på 3 G på torsdag. Åker väl antagligen upp till Holmsjö på onsdagen, umgås lite med Alicen. O sen Issa på torsdagen, Nicke på fredagen, bröllop på lördag o catch-up/ slapp-dag på söndagen. Vet inte hur länge jag stannar där uppe i skogen, det är sånt man märker. Behöver en liten mini-semester nu.

Jag har också bestämt (efter en konstig berg-o-dalbana i helgen) att jag ska må bättre. Äta nyttigare, motionera mer, that kinda stuff... Och jag ska gå all-in också. Verkligen ge järnet, jag har ju världens förutsättningar.

Puss på er alla, o massa kramar med, sånt mår man bra av ^^,

fredag 22 augusti 2008

Lite både och

Nu har jag precis kläckt i mig en hel halv (?!) pizza! Supergott var det faktiskt, har inte ätit pizza på år o dar känns det som. Men det kanske finns en anledning, man mår mest illa efteråt. Fast jag har kommit fram till en underlig sak; mitt illamående o allmänt dåliga inställning när det gäller mat märks faktiskt inte lika mycket när man inte är ensam. Man känner sig inte lika äcklig o illamående om någon sitter bredvid o gör en glad, man kommer liksom på andra tankar.
Jag säger inte att man låter bli att tänka så alls, för det gör man, men det är liksom inte lika illa.

Idag var jag borta hos Alice o hälsade på en runda. Det var sweet :D Längesen man träffades nu ju. Som hon skrev, det har liksom varit svårt att hitta en lucka som passar bådas scheman.
Men nästa vecka kommer jag befinna mig i Holmsjö o då ska jag nog lyckas ta mig ner till Nävragöl vid mer än ett tillfälle.

Nej, jag ska återgå till min älskling nu. Vi har myskväll ^^, Inledde med pizzan för ett par timmar sen, o nu ska vi fortsätta med onyttigheterna :S godis, chips o cola. Men det är lugnt, han finns där så jag kommer inte må illa ;)

xoxo

torsdag 21 augusti 2008

Hatar sudoku ibland..

Inser nu att jag inte skrivit något här efter premiären. Kan meddela att den gick som planerat ungefär. Ett antal fler människor än vad jag hade räknat med kanske, 250-300 pers kom o såg vår show i Flaken. Så lite nervös blev man allt. Men när allt rullade igång så hade man inte riktigt tid att vara nervös, allt måste vara tajmat. Bra blev det iaf, o nästa show är nu på söndag klockan 18.00 i Eringsboda.

Fruktansvärt dum tid egentligen. Vi kommer inte vara hemma innan elva den kvällen. Väldigt lite sömn den natten. Fast ser man det positivt så är det min nästsista natt! Åh, så jag längtar* Jag vet att det låter galet, o det är ganska galet egentligen. Jag borde inte ha några somhelst krav på arbete just nu, eftersom jag är i ganska stort behov att skaffa ett. Jag har inte mycket krav faktiskt, det är bara att jag har insett att det är i princip omöjligt för mig att fortsätta jobba där om jag inte vill bli galen.

Åh, jag längtar tills jag får en egen lägenhet. Slippa att man tex kommer in i köket o möts av en överflödig diskbänk o en nästan tom diskmaskin (smutsig dessutom!). Det hjälper knappt heller hur mycket jag än hjälper till, utan det svämmar över nästa gång jag kommer dit ändå.
Jag vill ha mina egna regler ett tag, mina egna rutiner. Mina egna blommor, mina egna gardiner! Mina egna bestik o tallrikar o mina egna rum. En egen fast inkomst o, hur galet det än låter, mina egna räkningar!

Nej, särskilt kräsen på jobb är jag verkligen inte. Jag tar McDonald's vilken dag som helst i veckan. Det finns bara en typ av jobb jag inte tar, o det är telemarketing. Men det är endast för att jag omöjligt kan få in pengar på ett sånt jobb, tro mig jag har försökt. Det är alltid på provision o eftersom jag är så himla mycket emot att pracka på saker på människor som de inte ens är intresserade av så är det faktiskt helt omöjligt att tjäna några pengar där.
Sen finns ju tidningarna som jag inte vill jobba med mer. Men det är något som jag hade kunnat klara av, men det är omöjligt att leva på det jobbet, man tjänar kanske om man har tur ihop sin hyra, men har då inget kvar att leva för resten av månaden.

Ge mig ett jobb! Vad som helst (nästan)!

Allt går bara i en enda ond cirkel. Jag måste skaffa ett jobb för att kunna göra någonting, skaffa lägenhet, köpa bil, till o med köpa mobiltelefon! Så jag ringde till Äldrevården igår o pratade med en ganska trevlig tjej. Hon ställde lite frågor om vad jag läst, var jag bodde, om jag hade körkort osv. Men de ville gärna att jag redan skulle bo i Karlskrona o ha en egen bil. Hur ska det gå ihop när jag inte har något jobb att köpa det där sakerna för? Så jag måste ha det ena för att skaffa det andra o tvärtom. Det är precis som att lösa ett sudoku där 4:an o 6:an saknas i alla rutorna...

fredag 15 augusti 2008

Idag igen

Nu var vi i tidningen idag igen! Sydöstran idag, längst bak. Inte fokuserat på Nicke o mig denna gången :P Men det är bra publicitet, speciellt så här dagen innan.

Blir bara en snabbis i bloggen idag, ska börja gå till tåget om en timme, o innan dess måste jag städa mitt rum så att inte Nicke får totalpanik när han kommer hit ^^,

Ringde någon från privat nummer till min mobil imorse, men ingen som svarade. Hade ju hoppats att det var vårdförbundet som ringde ang jobbet :S

xoxo

torsdag 14 augusti 2008

Inspiration!

Så mycket idéer och inspiration jag fick igår!

Gick igenom huset o pratade lite med mor om sängproblemet jag nämnde igår. Hittade faktiskt åtta stycken sängben! Precis vad jag behövde. De behövde kapas för att bli lika långa, o sen slipas lite i kanterna för att passa den urgröpta delen där de skulle fästas. Så efter massa pill o plock så lyckades jag få dit dom så det passade perfekt! Så stolt jag var :D

Efter det så skulle bara alla möbler o annat skräp jag hade liggandes, flyttas till deras nya plats. Inte helt lätt kanske, men jag var på gott humör så det var inga problem. Rummet skulle varit ca 20 cm bredare o allt hade varit perfekt. Det är bra som det är nu med alltså, men det hade inte känts lika ihoptryckt. Jag har organiserat rummet så att jag ska kunna ligga i sängen o titta på TV, med TV:n rakt framför mig. Och jag ser även TV:n från min supersköna fåtölj. Happy days.
Så när jag låg i sängen o filosoferade om mitt nya rum så kom jag fram till att det bara saknades en sak. Tanken var mest i stil med; Det hade varit bra att ha. O sen inget mer.
Det var inte förrän jag nämnde det för mamma sen som hon sa att det inte var alls särskilt svårt att fixa själv, o att det kunde bli riktigt bra. Då blev jag helt uppslukad av inspiration! Jag visste precis hur jag ville ha det. Så imorgon ska jag till AJ:s tyger för att köpa mig lite tyg. Vad min idé är får ni inte reda på idag, utan det avslöjar jag när jag har gjort klart det. ^^,

Skitbra blir det, o ett helt nytt rum kommer jag få. Känns nästan som jag är med i Äntligen Hemma eller något, hehe!

Nej, nu ska jag köra till Holmsjö för att träffa min älskling!
Cya!

onsdag 13 augusti 2008

Bara en kvar!!

Ja..! Nu har jag bara en enda onsdag kvar att jobba på tidningarna! Fy helvete vad skönt! Känns nice, oh so nice. Ska man däremot se lite negativt på det hela så är det faktiskt två av alla andra dagar, men nu är det faktiskt så att jag är en väldigt optimistisk person så jag ignorerar det helt enkelt. Ignorence is a bliss.

Jag har börjat lyssna ganska mycket på radion nu för tiden. Inte Rix FM o all deras skit, utan P3. Äntligen har jag hittat tillbaka till min en gång så älskade radiokanal. Det är kanske inte lika många minuter som det spelas musik där, men det är åtminstone inte reklam o det är faktiskt underhållande o ganska intressant att lyssna på deras små söta konversationer.

Härromdagen nämnde de till exempel något som jag tyckte var intressant. De sa att man som lyssnare inte kunde höra ironi i radion, likadant som barn inte förstår ironi. Och det är nog sant, jag har aldrig tänkt på det innan men det låter ganska klokt faktiskt.

Idag är det alltså onsdag. Sov till tio i ett idag igen, vilket är ganska illa. Men det blir så när tidningarna är sena. Appropå att sova, det börjar bli tajt att sova i min lilla 90-säng nu. Funderar på om man ska snickra ihop sig en sängstomme lite lätt av allt bråte vi har liggandes här. Då kan vi lägga båda 90-madrasserna vi har så att det blir en 180-säng istället. Hade ju varit sweet. Men jag tror att jag ska lösa det på något annat sätt istället. Kanske hitta något som jag kan använda som ben istället. Det blir så jobbigt nämligen om jag ska flytta hemifrån att ta med mig en sån säng. Bättre att vi isf sparar ihop till en 120-säng eller något, det blir så stort annars.

Lika bra att kolla upp det redan nu.. Så nu bär det av för en genomgång av vad vi har här i huset.

måndag 11 augusti 2008

My angel and me

Jaha, då var det måndag igen då. Det blev grymt fel imorse när jag körde tidningarna, jag fattar inte hur. Men antagligen så blev det fel i tryckeriet o jag fick för många helt enkelt. Sånt kan ju faktiskt hända.

Helgen har varit bra, tycker jag såhär efteråt när jag summerar. Jag har varit ganska lättpåverkad, åt det negativa måste jag säga tyvärr, men jag har ju en underbar pojkvän som fixar det ganska snabbt. He's an angel <3

Bland mina vänner o bekanta så finns det en del som har bloggar, o eftersom man är en god vän (o lite skvallersugen kanske (A) ) så håller man sig förhållandevis uppdaterad om vad som händer i dessa bloggar. O jag har insett att de flesta faktiskt har en åsikt om allt. Eller ja, inte allt, men det mesta. Det gör mig ganska irriterad, för jag tycker det är mycket mer intressant att läsa lite mer debatterande inlägg eller i alla fall sånna som visar lite åsikter. Så då kan jag få för mig att jag också vill bli intressant att läsa om. Problemet är att jag har typ inga åsikter känns det som. Och det jag har åsikter om det har ingenting här att göra. Så jag måste skaffa mig lite allmäna åsikter om saker o ting.
Men sen kommer nästa problem. Även om jag skulle skaffa mig åsikter så skulle jag nog tveka att skriva dom här, för det är ju trots allt så att om man skulle skriva något konstigt, eller missförstått någonting, eller helt enkelt inte veta tillräckligt om saken så får man massa spydiga kommentarer o kontiga blickar. Vad?! Jag visste inte :S

Men suck, jag får väl helt enkelt stå på mig lite :P

Nu har vi börjat smida lite planer sedu, Nicke o jag alltså. Han rycker ju in i lumpen snart :( Men vi har faktiskt sagt att vi ska försöka hitta en lägenhet till oss innan dess. Jag har ju själv sagt att jag vill flytta hemifrån ganska länge nu. O inställningen har väl varit ungefär i stil med: Han följer med om han vill. Det hade varit kul liksom, men förstod samtidigt om det kommer lite tidigt för honom. Men igår var det faktiskt han som tog det där sista steget o visade att han faktiskt ville flytta tillsammans med mig. Fatta att det gjorde mig glad! Har inte riktigt vetat vart han har stått angående det hela innan liksom. Men igår så kollade vi upp lite bidrag o så från försvarsmakten som han får när han rycker in i lumpen o lite så, sen kollade vi faktiskt upp vilka lägenheter som fanns. Det var verkligen jättekul. Det gjorde mig lite lugn liksom. Kanske ska jag äntligen få någon som JAG vill ha. Någon som JAG kan trivas med. Börja på MITT liv liksom. Så känns det ungefär.

Så, nu har jag uttryckt det mesta av min glädje! :D Nu ska jag strax ta bussen in till staden o kolla läget lite innan det är dags för teaterrepetition igen. Det är ju premiär på lördag :S börjar bli lagom nervös. Ni såg väl oss i BLT idag? Visst är vi söta (A)

xoxo

torsdag 7 augusti 2008

Paranioda diskussioner - ett steg i rätt riktining

Jag har äntligen börjat komma till sans med mig själv, vilket känns fruktansvärt skönt. Det går inte över en natt, men arbetet har börjat o jag känner redan stor skillnad.

Jag har börjat sova bättre om nätterna, inte nödvändigtvis längre, men bättre. Först så trodde jag att det berodde på att jag fick sova i samma säng som en stor trygghet för mig, men även nätter när jag inte gjort det så har min sömn varit bättre än på länge.

Men igår när jag låg o tänkte innan jag skulle sova, så som man brukar ligga o tänka lite, så insåg jag vad som hade förbättrats så radikalt i mitt liv o gjort det så mycket bättre. Det är alla de där paranoida diskussionerna man har i huvudet. Jag skriver 'man' för att jag vet att alla har såna, bara att man hanterar dem på olika bra sätt, o därför kanske inte märker av dem lika mycket om man är duktig på att hantera dem.

Jag menar alltså inte att jag har blivit av med dem, för att jag har sedan länge insett att there is no such thing. Man kan helt enkelt inte bli av med dem. Men man kan bli bättre på att hantera dem o det tror jag att jag har blivit.

Vill inte gå in alltför djupt i min kletiga hjärna o dess tankesätt, men för att ni ska förstå vad jag menar med att hantera dessa diskussioner så ska jag dra ett vilt exempel.
Diskussionerna i mitt huvud involverar gärna andra människor o deras förhållande till mig. Tankarna (jag vill inte säga rösterna för då låter jag väl helt psyksjuk), kan man symbolisera med en häst, skulle den trassla in sig så får den panik, o gör ofta situationen värre. Det är det som mina tankar har sysslat med; vandrat omkring o till slut trasslat in sig någonstans, fått panik o jag har mått dåligt.

Men jag har börjat kunna vända dessa tankar från att vara på väg mot något negativt till att istället vara på väg mot något positivt. Jag hittar liksom positiva saker i dessa negativa tankar. Det är svårt att beskriva. Kan tänka: 'Men sluta nu, du vet ju mycket väl...' ungefär.

Så jag har faktiskt hittat massa saker i mitt liv som jag inte har tänkt på innan. Småsaker, liksom. Det sjuka är att man kan reta sig eller bli ledsen för sjukt små saker, men det ska krävas att en elefant ska komma inspringandes och hoppa på en o sen lyfta upp dig med snabeln o doppa dig i lera så att du blir riktigt skitig för att sedan spola av dig med vatten i samma tryck som en högtryckstvätt för att du ska kunna ens känna lukten av något positivt. Som världens bästa Alice en gång sa: 'De positiva sakerna är sånt som inte räknas'. Visst är det galet?

xoxo

tisdag 5 augusti 2008

Grraooow...

Nu har det gått en vecka sen jag skrev här sist. Illa, Catherine. Men jag kan meddela att det idag är dags för veckans fotbad, det är nice. Skulle vilja säga att det är veckans höjdpunkt men det vore fel. Denna veckans höjdpunkt kanske? Usch, vad tråkig jag låter. Det är ju faktiskt Harvu's fest i Kallinge i helgen, o min syster ska ha kalas osså. Sen är det teater på torsdag, så det är ju inte precis som att det inte händer något denna veckan. Massa roliga saker. Bara att jag inte har energi till dom :S

Men det är bättre idag i alla fall. Igår var inte rolig. Kände mig jättetråkig o nästan lite ledsen, utan någon direkt anledning tror jag. Jag har kanske inte varit allför frisk de senaste dagarna så det kanske beror på det, det vet jag inte. Men när jag inte kan känna mig pigg på att åka in till Karlskrona för att träffa Nicke, spela teater o äta McDonald's så är man inte riktigt frisk.
Men idag är det bra. Det blev bra igår kväll också, då var det till och med riktigt bra.

Mitt WoW-account har gått ut också. Och jag har inte råd att köpa nytt. Seriöst, hade jag haft pengarna o de hade varit mina sista så hade jag köpt. Men jag har typ 40 kr på mitt konto nu o det ska räcka till typ den 25:e eller vad det nu är. Känns lite knappt. Jag vet att jag har någon jag kan leva på som faktiskt har fått sin lön, men det känns väldigt fel kan jag säga. Det är "bara" tre veckor kvar innan jag får lön :S hjälp...

Det är precis sånt som gör att jag mår dåligt. I normala fall hade jag kunnat klämma ur mina pengar från mamma också, o kanske t.o.m. fått lite pengar av henne, men hon har det lika knapert som jag ju...

Sen har jag ju mina drömmar om att få flytta hemifrån också. Det hade varit fruktansvärt kul ju! Fast det skulle ju varit med Nicke. Men det är inte det viktigaste. Det spelar ingen roll just nu ändå, för jag har inget jobb. Även om jag skulle få det så är det ganska svårt att hitta något, det är så få lägenheter som hyrs ut just nu. Alla ska säljas.
Sen kommer nästa hake; till våren när Nicke rycker in i lumpen, så funderar jag på att åka till Norge o tjäna lite pengar, o då är det verkligen onödigt att fixa en lägenhet i Karlskrona för typ ett halvår. Fast å andra sidan, om vi flyttar ihop o Nicke står på lägenheten så kanske han får den betald, o då kan jag leva där i princip gratis ju. Det är ju ännu mer nice. Då behöver jag inte flytta till Norge, jag kan ju tjäna pengar här med. Soooo confusing. Please help me figure it out.

Åh, ja... Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Jag vet,.. jag borde bara ta allt som det kommer. Men samtidigt så vill jag ha lite kontroll också. Jag vill inte bara att mina år ska rinna iväg o så missar jag alla mina chanser att åka ut o resa o sånt. Jag vill kunna göra det med. Usch då. Strunta i mitt babbel, det gör mig bara mer förvirrad o säkert dig med. Du behöver inte tyngas av det :P

Nu har jag glömt att skriva om allt som hänt under veckan bara för det. Men jag vet i fan om jag orkar. Det var Sailet iaf, fick massa bilder på båtarna o det, ligger på BDB som vanligt. Kort sagt: haft en nice helg med familjen Andersson som vanligt. Det gillar vi.

xoxo