My angel and me

Jaha, då var det måndag igen då. Det blev grymt fel imorse när jag körde tidningarna, jag fattar inte hur. Men antagligen så blev det fel i tryckeriet o jag fick för många helt enkelt. Sånt kan ju faktiskt hända.

Helgen har varit bra, tycker jag såhär efteråt när jag summerar. Jag har varit ganska lättpåverkad, åt det negativa måste jag säga tyvärr, men jag har ju en underbar pojkvän som fixar det ganska snabbt. He's an angel <3

Bland mina vänner o bekanta så finns det en del som har bloggar, o eftersom man är en god vän (o lite skvallersugen kanske (A) ) så håller man sig förhållandevis uppdaterad om vad som händer i dessa bloggar. O jag har insett att de flesta faktiskt har en åsikt om allt. Eller ja, inte allt, men det mesta. Det gör mig ganska irriterad, för jag tycker det är mycket mer intressant att läsa lite mer debatterande inlägg eller i alla fall sånna som visar lite åsikter. Så då kan jag få för mig att jag också vill bli intressant att läsa om. Problemet är att jag har typ inga åsikter känns det som. Och det jag har åsikter om det har ingenting här att göra. Så jag måste skaffa mig lite allmäna åsikter om saker o ting.
Men sen kommer nästa problem. Även om jag skulle skaffa mig åsikter så skulle jag nog tveka att skriva dom här, för det är ju trots allt så att om man skulle skriva något konstigt, eller missförstått någonting, eller helt enkelt inte veta tillräckligt om saken så får man massa spydiga kommentarer o kontiga blickar. Vad?! Jag visste inte :S

Men suck, jag får väl helt enkelt stå på mig lite :P

Nu har vi börjat smida lite planer sedu, Nicke o jag alltså. Han rycker ju in i lumpen snart :( Men vi har faktiskt sagt att vi ska försöka hitta en lägenhet till oss innan dess. Jag har ju själv sagt att jag vill flytta hemifrån ganska länge nu. O inställningen har väl varit ungefär i stil med: Han följer med om han vill. Det hade varit kul liksom, men förstod samtidigt om det kommer lite tidigt för honom. Men igår var det faktiskt han som tog det där sista steget o visade att han faktiskt ville flytta tillsammans med mig. Fatta att det gjorde mig glad! Har inte riktigt vetat vart han har stått angående det hela innan liksom. Men igår så kollade vi upp lite bidrag o så från försvarsmakten som han får när han rycker in i lumpen o lite så, sen kollade vi faktiskt upp vilka lägenheter som fanns. Det var verkligen jättekul. Det gjorde mig lite lugn liksom. Kanske ska jag äntligen få någon som JAG vill ha. Någon som JAG kan trivas med. Börja på MITT liv liksom. Så känns det ungefär.

Så, nu har jag uttryckt det mesta av min glädje! :D Nu ska jag strax ta bussen in till staden o kolla läget lite innan det är dags för teaterrepetition igen. Det är ju premiär på lördag :S börjar bli lagom nervös. Ni såg väl oss i BLT idag? Visst är vi söta (A)

xoxo