GratisMode

Jag har just blivit medlem på en riktigt cool sajt!

GratisMode heter den. Samla poäng genom att värva vänner (du får 4 poäng + 50 poäng för aktiv medlem) eller genom att göra gratiserbjudanden. Du väljer sedan själv bland ett 50-tal butiker du vill ha ditt presentkort på. Blir du medlem via mig, så får du 50 poäng direkt! Klicka bara på bannern!

Jag är helt i extas!

Aaahhh!!!!!

Nu är jag ett sånt där löjligt fan som bara skriker efter min idol!
Men jag fick alldeles nyss reda på att min idol sedan, kanske inte barnsben, men mindre ben i alla fall, kommer hit till Karlskrona och spelar på en av våra klubbar här i slutet februari! Aaaahh!

Tyvärr ska han infinna sig på Piraten på exakt samma tider som jag ska sitta på Nivå. Värst av allt är att Nivå på lönehelgen kan vara riktigt bra! Men vi får se, om jag har tur så är de där en halvtimme innan eller så och då kanske jag kan få smita inom o säga hej o stjäla en autograf! :D Jag är helt i extas nu!

Okej okej, nu kanske jag ska berätta vem denna människan är egentligen. Det är kanske inte så många som minns honom och kanske ännu färre som tycker om honom. Men jag älskar honom!
Det var första säsongen i Fame Factory, ganska passé idag om man tänker efter. Året var 2002 och den vackraste rösten tillhörde Patrik Rasmussen! (ja, jag vet att han är gay) Han hade en sån helgo personlighet att man bara ville krama på han i varenda program. Han slutade tvåa i finalen efter Magnus Bäcklund. Han var juryns favorit men tittarnas trea, de ville hellre ha Emil Sigfridsson som tvåa.

Idag är han i alla fall med i dansbandet Date och de kommer hit till min lilla stad den 27:e februari! Kom hit vet ja! De är riktigt bra att dansa till o jag lovar, rösten är så ljuvlig... <3

Vill se vinden i dig
Känna färgen av din skugga
Se pulsen slå
Och höra leendet på dina läppar

Att känna trösten och lugnet
du ger mig
Att få komma riktigt nära

Jag vill, jag vill, jag vill...

Catherine

Plus och minus

Helgen blev både bättre och sämre än vad jag hade trott.
De bra grejerna är att jag slutade vara arg ganska så snabbt, jag fick min lön (om än liten så fanns den), Nicke fick sin sista lön (som var betydligt större än vi räknat med, nästan tre gånger mer! :O ) och vi fick äntligen besked från Försäkringskassan! Ett positivt dessutom! Och sen så hade jag riktigt trevligt på personalfesten i Jönköping. Vi bjöds på god mat, dricka och jättefina hotellrum. De hade hyrt hela hotellet för att få plats med alla! Ett tips, är ni ute någon gång och vill ha något att dricka som inte har sån extrem alkoholsmak? Prova en Soda Pop! De är supergoda!

Sen kom det ju (såklart) några negativa saker ivägen hela tiden. För det första så skulle jag ju naturligtvis få mens just denna helgen, och med tanke på att det var Nickes första permission och han hade varit borta i två veckor så ni kan ju räkna ut ungefär hur glad jag blev och varför...
Sen kom Simon och hälsade på på fredagen och Björn på lördagen. Båda bara råkade sova över. Inget emot dom, dom är jättesnälla! Men när man har varit borta från sin älskling i två veckor, och ska jobba hela nätterna hela helgen och resa bort på söndagen, då är det väl ändå ganska förståeligt att man vill vara med sin käraste för sig själv EN dag iaf? Här stör det mig att Niklas inte kan sätta ner foten för sina vänner och försvara mig lite. Det är ju jag som blir the bad guy, och det vill jag inte vara.. (PS det är klart att jag förstår att kompisarna vill träffa honom också, men nästa helg kanske? Eller på söndagen när jag var borta?)

Uppepå detta, och som jag redan nämt så var jag tvungen att jobba båda nätterna och åka iväg på söndagen. Värst av allt var att jag tog dessa passen i hopp om att jag skulle få provision med tanke på att det var en lönehelg. Men inte då, i princip stendött båda dagarna. :(

Det ska här tilläggas att med tanke på de omständigheter jag just nämt så fick jag bara gosa EN gång med miin.. Och det är jag jätteledsen för!

Det hände en bra grej till kom jag på! Jag fick äntligen min julklapp från Nicke som han hade skickat efter. Det var en brödrost! :D Jättemumsigt med rostat bröd ju ;)

Med tanke på att vi hade fått lön innan helgen och jag ska få mer pengar från Försäkringskassan nästa vecka så var jag ute på stan igår och unnade mig lite nya kläder! Köpte fyra tröjor, tre trosor och två hårband. Allt för under 500 kr! Dessutom så var jag uppe på Stråh, och bokade en tid i slutet av februari. Äntligen ska jag få klippa mig! Beställde en färgning också, men jag funderar på att ta bort den. Det kostar ju 1200 kr!! Det är tre gånger mer än bara klippning. Men vi får se. Jag vill ju ha en ny mobil nu också, när jag äntligen har råd. Har ju varit på G att köpa en ny mobil sen i somras men det kommer alltid någonting i vägen som ska betalas före. Men nu känns det som att det är min tur!

Nej, nu är det snart dags för mig att springa efter tvätten igen!

Tölt!

Igår var en bra dag om man klipper bort vissa sekvenser. Men det kan man väl göra? Man gör ju det i film ^^,

Runt tolv kom Jussan hit med lilla Sessan o hälsade på mig o Selma (som satte Sessan på plats :P). Sen drog vi till Nävragöl (via Lyckeby o Törnströmska) för att hämta Alice o Linn. Därefter hamnade vi hemma hos Jussan där vi hoppade i ridkläderna o sprang ut i stallet. Där fanns två små hästar, en mini o en lite halv stor. Alice o jag tog de två små, Linn den halvstora o Jussan körde den minsta. Det var verkligen jättekul att får rida igen! Åhh, vad jag har saknat det! Och eftersom Embla (min pålle) var en islänning så fick jag öven lära mig att tölta, DET var nice. Första gången faktiskt. Synd att det var så himla halt bara annars hade man kunnat ha lite mer fart o så. Men vi fick två galopper som var riktigt nice ^^, jag gillar fart. Speciellt på sånna små :)

Sen när vi kom hem så avslutade vi kvällen med tacos (sååå gott) och sen lite pratstund i pyjamas i soffan o på Jussans rum.. Vi somnade runt två eller så :P hade massor att snacka om.

Imorse blev en tidig dag, med mindre trevliga diskussioner. Tjejerna var glada såklart, dom är alltid nice. Nej, det var på annat håll, som jag inte orkar ta upp här. Vid halv tio iaf så satt vi i bilen upp till Linn för att hämta några saker o sen körde vi ner till stan med ett snabbt pitstop hos Alice för att slänga av henne xD

Sen jag har kommit hem har jag bara städat typ. Som ni kanske har märkt så har jag inte nämt att Nicke kommer hem idag. Har sina skäl. Men men, allt ska vara perfekt då ska han få det perfekt, o konsekvenserna får bli vad de blir...

Längtar...

God damn, vad irriterad jag bli på mig själv!

I söndags kväll fick jag reda på att Nicke kommer hem reda på torsdag kväll ! Wii, så glad jag blev! En dag mindre, thank God for that.

Dagen har varit superseg o när jag väl fick mig att ringa några av de där viktiga samtalen så fick jag en hel del viktig information. Bland annat att Försäkringskassan inte hade fått in mitt papper som gör att jag får pengarna! Alltså så kan jag inte vara sur på dom längre, utan hädanefter så ska jag gnälla på posten. Jag fick i alla fall ett nytt papper ivägskickat så om allt går som det ska så får jag dubbel ersättning i början av februari.
Jag fick också reda på att Lernia har en ubildning som jag kan tänka mig att gå. För att kunna gå den dock så måste man gå genom sin AF, och de gillar inte mig just nu. Men vi får väl se...

Imorgon bli nog en bättre dag, hoppas jag. Då ska jag umgås med vänner o jag hoppas inte att det händer massa otrevliga saker, det pallar jag bara inte med. Jussan hämtar mig här hemma runt middag o sen åker vi upp till henne med ett pitstop i Nävragöl för att hämta Alicen. Sen kommer också Linn hem till Jussan o vi ska alla fyra ut på en ridtur. Det ska bli skoj :D

(Måste bara fråga, har jag börjat låta som en fjortis? Känns så :/ ...)

Nej, som sagt, jag blir så fruktansvärt irriterad på mig själv. Och värst av allt så vågar jag inte nämna det för någon, anledningen alltså. Folk kommer titta snett på mig då, jag SVÄR. "Vem skulle vilja något sånt?" kommer de tänka. OBS har ingenting med självmord att göra så var inte oroliga, jag gillar mitt liv.
Mja.. okej, jag skulle nog kunna säga det till Nicke. Men han är kille, och samtidigt väldigt nära mig, så han skulle nog förstå. Tjejer kan vara så psykiska med sånna saker..

Blah blah blah.. Jag ska inte tänka på det mer, jag får ju huvudvärk! Men en sak är säker, jag kommer definitivt vara tvungen att ta upp det här med Nicke när han kommer hem, så att jag får vädra mig lite. (usch så gross det kunde tolkas)

Full vecka

O ha... Fjärde kvällen i rad nu ikväll. Ska stå på Statt. Det ska bli kul för jag har aldrig varit där innan, men de säger att det typ alltid är folk där. Dessutom så är Schlagerbaren öppen så det finns en chans att jag kan få stå där. Vilket fall så finns jag på Statt ikväll/natt om någon letar efter mig.

Och ikväll så passerar jag kullen. Då har halva tiden gått innan Nicke kommer hem o kramar mig igen. Det är hemskt, men jag är verkligen i behov av en Nicke-kram just nu. Tråkigt bara att vi får så lite tid tillsammans. Och jag är medveten att det är mitt "fel" men det är så jag har valt det. Jag kan inte missa den stora årliga Cherry-festen för några timmar till med Niklas, han kommer ju hem helgen efter också. Och vi har i nuläget inte råd att jag hoppar över pass. Oavsett om jag får provision eller inte så får jag ju faktiskt min grundlön. Jag har faktiskt nästan dubblat antalet pass denna månaden. Alltså, i förhållande till vad jag skulle haft enligt schemat, och det är nice. Jag kommer titta på lönen och tänka "Jag har i alla fall tjänat dubbelt så mycket som jag skulle" ;)

Nej, nu ska jag lata mig en stund framför tvn kanske slumra till en stund innan jobbet. Powernaps is the shit!

Sysselsättning

Detta är mitt 150:e inlägg.

Idag är det en vecka innan första permissionen. Ser fram emot den något enormt. Tyvärr så kommer jag jobba hela helgen och dessutom så ska jag på personalfest på söndagen. Så sådär jättemycket tid blir det inte. :( Tyvärr. Men jag måste jobba, det är den bästa helgen i hela månaden och jag har kommit på bra ställen. Och det är försent att ställa in personalfesten nu. Eller ja, jag tror nog att Jenny har överseende, det är bara en halvtimme försent. Men samtidigt så känner jag att jag behöver ha lite roligt o lära känna nytt folk. Dessutom så kommer hela måndagen också vara borta typ. Vilket leder till att veckan därpå går snabbare förbi och jag kan träffa dig igen. På en HELT ledig helg!

Lösningen som jag hade kommit på till skolan var en ganska bra lösing. Om man bortser från att jag ändå måste sitta i en bil 2 timmar varje dag. Tycker synd om Semla. Mamma sa att hon tyckte att det var bättre att jag gick en kurs som typ Lernia har, de är mer praktiska och lättare att ta sig igenom. Jag funderar på det.

Arbetsförmedlingen var inte till någon hjälp. Han sa att jag hade planerat mitt liv (efter detta halvåret då) så bra så att jag behövde inte oroa mig. VA?! Men jag vill ha något att göra NU! Men han hade inställningen att jag kunde passa på att vara ledig nu o söka lite jobb så att jag får behålla mitt bidrag ... Men det löser inte mitt problem med rastlöshet?

Men jag har funderat på att det kanske finns något annat att göra. Jag menar, det finns ju typ kurser i dans och musik, kan man inte hitta typ akvarellmålning eller något? Kanske inte i Karlskrona.. Men något sånt. Jag hade tyckt att det hade varit skitkul om man kunde hittat en sångpedagog eller något. Lära sig sjunga lite riktigt...

Jaja, något tidsfördriv får jag se till att skaffa mig. Nu ska jag fördriva tiden innan Nicke ringer genom att åka o träna i några timmar. Ha det gött...

Good old times

Wii :P Var precis inne på Lunarstorm för första gången på vääääldigt länge. Hittade massa kul saker där faktiskt. Till exempel så hittade jag den här :

Gissa vem som har svarat? (Det är faktiskt inte jag :P)

Problem problem problem...

Jag förstår inte det här. Mitt liv gick som på räls fram tills nu. Och det är framförallt Försäkringskassan som ställer till det. Eftersom pengarna dröjer så himla mycket så kan man liksom inte göra någonting.

Jag fick ju för någon vecka sen eller så reda på att den kursen som jag ville läsa på BTH blev inställd, vilket förstörde allt. Men jag letade upp några andra kurser o la in en sen anmälan på dom. Jag tänkte att i värsta fall så får jag väl söka jobb. Idag fick jag reda på att jag har kommit in på en Engelska-kurs i Kristianstad och en kurs i Kalmar som heter Bildpedagogik och media. Den senare verkar verkligen intressant och jag vill verkligen gå den. Men problemet är att busskortet kostar 1400 i månaden! Vart ska jag få tag i dom pengarna?! Och det hjälper inte så mycket att gå den andra, det är bara 20 kr billigare med busskortet dit. Så helt plötsligt när jag trodde allt hade löst sig, så kommer detta o lägger krokben för mig.

Det finns kanske eventluellt en lösning till Kalmar-problemet, och det är att jag får sova hos Matilda några gånger i veckan. Men vad hjälper det egentligen? Jag måste ändå hem till Karlskrona och jobba om helgerna. Och dessutom så gillar jag min lägenhet. Det är ju här jag vill bo. Stackars Selma i ett sånt scenario...

Så det är helt kört. I'm bound to sit here alone with nothing to do all day...

Ey.. Jag kom just på en sak. En eventuell lösning. Hm... Den här nöten måste jag gnaga lite till på. Hör av mig senare.

Underhålld dag

Idag är det tisdag och det är nu 10 dagar kvar innan jag får träffa dig igen. Är en sällskapssjuk hund..

Alice kom hit och hälsade på idag. Det var riktigt nice. Alltför sällan man ses nu för tiden. Vi gick ner till vår gamla skola och våldsgästade Johan och Rosa. Riktigt nice. Längesen man såg dessa djur nu. Alice o jag hade i plan att övertyga Rosa att köpa en pizza till oss att dela på, men han gick inte med på det :(

Alice och jag fick också lite fina pratstunder där man fick reda på ett och annat. Väldigt intressanta samtal det där. Konstigt hur man hamnar i vissa lustiga situationer ibland... ;)

När folket hade slutat och åkt hem till sig gick vi hem hit. Alice o jag gjorde chokladbollar, som för en gångs skull blev riktigt lyckade, om man bortser från att vi inte orkade rulla dom. Men de är lika goda även om man inte rullar dom. ^^, Sen tittade vi på film, "She's All That" en gammal klassiker som är ganska nice faktiskt. Sen nu då, Alice åkte för att hämta sin bror o sen åka hem. Så nu sitter jag här själv igen. Jag gillar inte det :( Inte det att jag inte tycker om att vara ensam, det kan vara ganska nice. Men jag gillar inte att vara ensam hela tiden. Man vet liksom på något sätt att det inte kommer hem någon o då känner man sig extra ensam, även om man just haft besök. Konstig känsla det där.

Nu kan jag inte riktigt bestämma mig vad jag ska göra. Ska jag ladda mitt acc på WoW? Titta på TV kanske? Lägga ett pussel? Läsa? Jag behöver ström för alla de grejerna, bara mer eller mindre. Fast jag ska nog inte titta på TV, känner mig inte så haj på det just nu.

I'm starting to miss you now. That's bad. Just two days ... :S

New life...

Så nu är allt förändrat. Jag sitter här ensam o gör vad jag kan för att sänka alla mina kostnader så mycket det går. Jag cyklade till Friskis, trots att min cykelkedja är så lös att jag inte trodde att det skulle gå. Och jag har inte tänt en lampa sen jag kom hem. Sitter med ljus överallt. Väldigt mysigt faktiskt. Fast jag kan inte göra de sakerna jag helst vill göra: pussla och läsa. Men det kan man göra imorgon.

Jaa. En av 320 dagar snart avklarade. Än så länge är det inte lika jobbigt som jag trodde. Usch, det låter helt sjukt. Det är inte det att jag inte klarar mig. Bara att det är sån himla lång tid. Och det är väl klart att man saknar någon som står en så nära. Annars är det ju något fel, tror jag.

Nu är han redo för militären.

Men jag tror bara det är de första veckorna som blir jobbiga. Sen vänjer man väl sig, hoppas jag.

För er som är intresserade så har jag för tillfället 300 kr på mitt konto, utöver hyran då. Hoppas de jävla pengarna kommer snart, annars stryper jag Försäkringskassan....

Klumpar sig liksom

Jaha ja... Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt. Jag är så himla omtumlad.

Fredagen blev ingen hit. Det värsta som kan hända en familj inträffade; ett dödsfall. Inte min familj, men faktum är att man insåg hur lätt det kunde hända, att det lika gärna kunde varit min. It makes you think, it makes you wonder...

Fast det känns ju onekligen som att min familj kommer att smulas sönder ett tag. Idag är sista dagen. Imorgon rycker han in. Blir borta 10 dagar första perioden. Sen kommer det väl fortsätta så antar jag, fram till 4:e december. Det känns som att varje helg han är hemma kommer jag inte vilja göra något annat än att kramas hela tiden. Hamstra lite, så klarar man sig till nästa helg :P Fast jag vet att jag får hålla lite band på mig, annars kommer han väl tillslut hellre vilja ligga kvar på logementet.

Yup yup. På onsdag sitter jag på PM om någon har lust att hälsa på mig. Piraten den 23:e. Kursen jag skulle gå blev ju inställd, såklart. Vilket innebär att jag får gå arbetslös hela våren, om jag nu inte kommer in på någon av de kurser med sen anmälan. Men de är i Kalmar och i Kristianstad. Så då blir det till att pendla.

Som ni säkert hört så krånglar Försäkringskassan igen. Vi blir lidande till förbannelse här hemma. Jag har fortfarande inte fått mina pengar från Ungdomsgarantin, och vi får inget svar om vi får bidraget för Lumpen. Fast jag är ju ganska säker på att vi får det, vi uppfyller ju alla krav. Fast det hjälper ju inte så mycket om vi får pengarna till sommaren, vi klarar inte av att betala hyran på min lilla lön hur länge som helst, jag hade ju gärna velat ha lite mat också.

En stor fet klump i magen är vad det är...

I militären

Nu rycker snart min älskling in i Lumpen. Jag är inte rädd eller så, fast det är ju inte precis leksakspistoler de leker med. Fick lite av en konstig känsla i magen dock när jag hittade en lapp som skulle fyllas i. Med uppgifter om närmast anhöriga om något händer. Då inser man liksom på ett annat sätt att något faktiskt kan hända... :S

2009

Nu är det 2009.

2008 var ett väldigt mystiskt år. Det hände massor med saker, i mitt liv alltså. En helomvändning faktiskt. Och jag tycker nog att jag har hållit mitt nyårslöfte att bli mer social o ta tag i mitt privatliv lite.

För ett år sedan så vaknade jag i en annan killes säng. För ett år sedan insåg jag att denna killen inte var den jag blivit kär i, att något ändrats, o att något måste göras.

För 11 månader sedan tog mitt acc på WoW slut. Och det var inte det ända som var slut.

För 10 månader sedan hade antalet kompisar mångdubblats och jag stortrivdes. En av dessa kompisar skulle visa sig vara lite mer speciell.

För 9 månader sedan satt jag som stöd i min väns rättegång. Samma månad blev min kompis mer än en kompis.

För 8 månader sedan började skolan avrundas, sista proven, Nationella Proven, togs. Studentmössorna anlände.

För 7 månader sedan hade vi knappt någon skola alls, ändå spenderades mycket av min tid där, med mina vänner.

För 6 månader sedan tog jag studenten, tillsammans med många av mina vänner. Efter studentvecken tog vi två bilar och drog upp till norra Öland för att ha en veckas semester i världens mysigaste stuga. Bästa veckan på hela sommaren.

För 5 månader sedan började jag jobba på Tidningsbärarna, mitt värsta jobb hittills. Okej med pengar, men världens slit.

För 4 månader sedan började arbetet närma sig sitt slut och jag fick äntligen sova en hel natt igen. Jag åkte upp till Holmsjö för en veckas semester. Sedan åkte jag till Ullared med familjen Andersson och shoppade för min nya lön. Jag kunde också festa första gången på väldigt länge.

För 3 månader sedan blev jag sambo med min pojkvän sedan fem månader (då).

För 2 månader sedan började mörkret falla och vår lägenhet började kännas riktigt som hemma.

För 1 månad sedan blev jag kontaktad av Cherry Casino som ville att jag skulle komma och jobba för dem. Jag blev överlycklig och började utbildningen dagen efter. Jag och några vänner åkte upp till Jönköping och spenderade fyra dagar i Elmia på DreamHack Winter 2008. Den första snön hade synts till och jul började närma sig.

Idag bor jag med min sambo i en tvåa på 60 kvm på Trossö i Karlskrona. Vi stormtrivs och har aldrig varit lyckligare. Vi har precis firat nyår tillsammans och väntar oss ett gott nytt år tillsammans. Vi har många vänner som vi träffar ofta och gärna. 2009 kommer bli ett prövande år, men jag tror att vi klarar det med glans. 2009 innebär lumpen för Niklas och skola/jobb för mig.

Jag är övertygad om att det kommer att bli ett gott nytt år, jag har ju allt jag någonsin önskat.