Usch då..

Satt just o läste bloggen som min Alice skriver i... Jag håller verkligen med,o kan känna precis likadant ibland. Till o med det där med att man bor off. Jo jag vet, jag har precis bosatt mig i centrala Karlskrona, men faktum är att man är mer centrerad i Nävragöl, mer centrerad runt sina vänner alltså. Men sen kommer det som Alicen också nämde; man får lite dåligt samvete att klaga, för jag har ju faktiskt en underbar pojkvän.

Igår var jag hos mamma o hjälpte henne ett par timmar att röja upp på trädgården. Jag hade lovat mig själv att köra därifrån vid tre för att komma hem lite lagom så att vi kunde äta. Jag var hemma först vid halv fem för att jag var tvungen o handla potatis. När jag kommer hem så sitter Nicke o Simon o kollar på film i vardagsrummet. Simon skulle komma o hälsa på, eller snarare fördriva tiden mellan sina lektioner, så jag blev lite chockad att han var kvar när jag kom.

Det stör mig lite att Nicke får besök mycket oftare än mig, o att de dessutom har något att roa sig med. Visst, jag kan inte hjälpa att jag inte tycker om att bjuda på TV- & datorspel som underhållning när mina kompisar kommer hit. Men ändå. Man har liksom inte riktigt kommit till det stadiet där man sätter sig o fikar med kaffe o bullar än... Ingen av mina kompisar dricker kaffe typ :P O inte jag heller för den delen. Kan vara därför.

Vilket fall, det jag ville säga var att jag blir på dåligt humör när Simon kommer hit, det får mig att sakna mina kompisar. Dessutom så har jag svårt att hitta honom liksom.

Nicke hade dessutom vaknat redan klockan halv två efter att ha jobbat natt, något som gjorde mig extremt avundsjuk. Först trodde jag att Simon hade fört för mycket liv här (inte helt uteslutet än, men det spelar ingen roll nu) men sen blev jag bara irriterad över att jag hade åkt iväg för att spendera den där fruktansvärt tråkiga tiden medans Nicke sover mitt på dagen hos mamma. Jag trodde att jag skulle komma hem ungefär när han vaknade, men istället så slösar jag bara tre timmar på ingenting! Jag hade kunnat vara hemma istället o njuta av att han inte sov så länge. Han vaknar aldrig så tidigt när jag är hemma nämligen... :( Aldrig före tre, då jag automatiskt väcker honom...

Känner mig så fruktansvärt dum också för att jag blir irriterad på Simon. Fast jag är inte irriterad PÅ honom, jag är bara avundsjuk på Nicke ... Vi åt fiskpinnar igår, det var gott. Men de 15 fiskpinnarna hade jag räknat ut skulle bli lagom till Nicke o mig + en extra till Nicke på jobbet. Men nu blev det istället inte alls så. Simon ville ju ha mat, o det kan jag förstå, men hade jag vetat det innan hade jag köpt fler fiskpinnar...