30/7 -09

Fan med.. Jag jobbar heeela tiden. Har räknat på en liten kul grej (som egentligen visade sig inte alls vara kul :/ ). Mitt sommarjobb slutar den 23:e augusti, och fram till o med dess så har jag fyra helt lediga dagar. Alla andra jobbar jag antingen hela eller delar av dagen.. Det suger ju faktiskt, helt ärligt.

MEN för ett halvår sen klagade jag lika mycket för att jag jobbade lika lite, så jag har väl ingen rätt att klaga egentligen. Men det hade ju varit skönt att få kunna komma hem för mer än att bara sova. "/


Jag har varit så himla negativ och på snudd på deprimerad den senaste tiden, för att inget, absolut inget, har gått som jag har velat. Jag har som sagt jobbat hela tiden så så fort det är en fest eller någon form av socialt umgänge på gång så har jag missat det. Plus då att jag inte har fått ihop semestern eller bilen heller för den delen.

Men här är mitt försök att bli lite positivare: jag har faktiskt (efter otroligt mycket slit, plock och tårar) fått ihop en semester till oss innan jag åker till USA. Och inte vilken semester som helst heller; Tunisien i en vecka på världens finaste hotell, 4½ stjärnor, spa-anläggning, restauranger, pianobar, snackbar, frisörer, allt möjligt! Härligt härligt!
(man ska inte ropa hej för tidigt, vi har faktiskt inte betalat resan än...)

OCH så har vi fått bilen besiktigad och godkänd! Nu ska vi bara fixa lite papper med innan vi får köra....

Så lite har jag faktiskt lyckats med. Och semestern var det allra viktigaste för mig just nu. Jag längtar verkligen ihjäl mig!

23/7 -09

Jag är ledsen.

Är inne i en sån period där allt jag gör raseras på ett eller annat sätt. Har varit det hela våren o hela sommaren. Det senaste och hittills största nederlaget hände i måndags. Då fick jag reda på att den veckan där vi hade planerat att åka utomlands hade blivit ändrad för Nickes del. Det innebär att han måste vara på någon överlevnadsvecka då. Så då ställs jag inför den svåra frågan: ska jag behöva vänta i ytterligare en månad med att åka till USA för att få semestern? Jag behöver verkligen den här semestern, och på sätt o vis så vet jag inte om det är så smart att åka till USA innan jag har hunnit vila upp mig... Men en hel månad är väldigt lång tid. Jag har liksom inget jobb eller så att sysselsätta mig med under tiden.

Det sugigaste av allt är att de senaste veckorna har jag snålsparat på allt som överhuvudtaget går att spara på. Och för vad? En semester som inte blir av? :(

Samtidigt så verkar Niklas inte så berörd. Han har lika kul som vanligt o festar med sina kompisar, fastän vi inte har råd och fastän han vet hur ledsen jag blir när han väljer just de dagarna när jag jobbar..... :'(

Man tappar så lätt...

Blev just påmind om något viktigt. En känsla som jag nästan glömt bort att jag hade faktiskt. Vet inte alls på långa vägar hur man ska beskriva den, så det är väl ganska lönlöst. Men den väcker något inom mig. En blandning mellan välbehag, belåtenhet och nostalgi.

Det var någon som påminde mig. En vän, eller åtminstone någon jag kände för vad som känns som en evighet sen. Samtidigt som jag vet att jag inte känner människan som finns där idag så känner jag mig helt hemma och trygg faktiskt i det som människan var då. I've tarnished all our memories but there'll allways be a trace of you.

Stickwitu med PussyCatDolls.

Han har en alldeles speciell del i mitt hjärta, min Niklas. Han är kanske inte den mest djupaste av människor (vilket jag kanske ibland kan sakna), men på något sätt gör det hans ord så mycket mer ärliga. Kanske han inte är djup, men han är inte ytlig. Han är ärlig, och bara det faktum att jag kanske ibland måste få gräva lite, gör att när jag väl hittar det jag söker så är det så mycket mer värt.
Nobody's gonna love me better, I must stick with you forever...


Tack för påminnelsen, J.

12/7 -09

Så var ännu ett avsked avklarat. Niklas åkte tillbaka till lumparlivet idag och framför mig har jag en vecka i ett halvt sovande töcken. Det är konstigt egentligen hur det blir så, för egentligen gör jag ju mer nytta när han inte är hemma. Då städas det, och det jobbas en hel del, ofta mer än när han är hemma. Men det är väl positivt? Speciellt med tanke på allt jag vill göra, då är det viktigt att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Jag hoppas på att kunna spara ihop så mycket pengar till september att vi kan åka på en liten sista-minuten resa. Det i sig är väl inget problem, men sen ska man räkna med allt annat man ska göra som kostar pengar; min resa till USA t.ex. och ett inköp av en laptop till resan så att jag kan hålla kontakten lättare med er här hemma. Båda dessa sakerna går före en sista-minuten. Tråkigt nog. Hade varit så kul att bara kunna ha en vecka tillsammans med älsklingen och bara njuta av varandras sällskap, speciellt med tanke på att jag kommer vara borta i ett helt år sen! Får se hur det löser sig. Men jag har lovat mit själv att försöka så gott jag kan åtminstone. Så from now on, minimalt med godis, utemat och utekvällar. Inga nya inköp av kläder/skor, och inte heller några onödiga resor som kostar massa bensin (med undantag de gånger man måste unna sig att träffa kompisar!). Så den där urläckra jackan på Tossia som bara skrek ut mitt namn får vänta. Likaså gäller navelsmycket som också bönade o bad som om dess liv stod på spel.

A big commitment for a small girl. I like it.

Överraskad

Igår fick jag mig allt en riktig överraskning! Eller två faktiskt. Den mindre av dem bestod i att jag tydligen fått för lite pengar från försäkringskassan och nu alltså fick nästan 500 kr av dem ! Sånna överraskningar gillar vi.

Sen fick jag mig en smärre chock också när det ringer på dörren ungefär runt halv sex. Är det möjligen så att jag får besök av min käre mor tänkte jag. Jag uteslöt att det var pappa eftersom jag precis hade träffat honom, och jag visste att Tommy var i Appelås. Tänkte ta mig en liten förhandstitt i kikhålet, som jag brukar men det var helt svart. Så jag öppnar dörren, och vem står inte där, om inte min lille Niklas!! Åh vad glad jag blev!

Så var min dag gjord.

5/7 -09

Kom för en liten stund sen hem från ett besök hos min kära mor i Ronneby. Det har blivit så fint i trädgården där nu, helt otroligt. Det är ju långt ifrån färdigt men man kan nästan se hur det blir redan nu. Hon har rivit ner ett antal enar o frisserat de flesta fruktträden, och dessutom börjar en liten parkering ta form. Huset har på något sett blivit mycket större och kommit närmare vägen. Jag har en känsla av att det kommer bli så bra där nu med trädgården och så, att mamma inte kommer att ge med sig och flytta den dagen det kommer på tal med hennes karl.

Det är nästan så att man längtar tillbaka dit lite nu :P

Passade även på att hälsa på min lille Niklas som just anlänt till Kallinge. Det var skönt, förhoppningsvis så blir det inte lika jobbigt att vänta lite till :)

Jag har ju glömt att berätta om en väldigt besynnerlig händelse från i fredags natt när jag gick hem från jobbet. När jag går hem har jag tre vägar att välja mellan; genom kvateret, framför biblioteket eller längsmed kyrkan och dess kyrkogård. Jag brukar föredra den senare varianten, den känns på något sätt säkrast.

Det gjorde jag äveni fredags. Och precis när jag har gått förbi kyrkan och går längs med gravarna så får jag en känsla av att jag inte är ensam. Jag brukar få liknande känlsa när jag går förbi där, fast liksom på ett tryggt sätt, som om man skyddas av alla själar som ligger där (jag vet det låter galet, men så är det). Men denna gången så var det lite mer intensivt och lite mer oroligt liksom. Så jag kollar mig såklart om ifall det är någon som går bakom mig. Nej, ingen där. Men när jag sedan vänder tillbaka huvudet får jag se något i ögonvrån. Någon idiot har bestämt sig för att det vore trevligt att däcka hos de döda. Mitt ibland gravarna så ligger alltså en människa o snarkar... Suck!

Åska o dunder

Nu har värmen i alla fall försvunnit lite, åskan o regnet har tagit över denna delen av Sverige också. Var ute på Fäjö tidigare idag och hälsade på svär-faster med familj. Riktigt trevligt. Då sken solen o vi åkte ut o badade. När jag sen kom hem klockan fyra tog det inte en kvart innan regnet forsade ner och ytterligare kanske tio minuter innan man började se blixtarna och strax därefter kom bullret.

Det var bara att dra ut alla maskiner och sätta sig i soffan o lyssna på regnet. Väldigt mysigt faktiskt. Hade balkongdörren öppen så att jag hörde ordentligt..
Lagom tråkigt att man inte får sitta här med sin käresta o lyssna, det är ju faktiskt det ultimata mysvädret.

Om ca 40 min börjar jag mitt pass för kvällen. Smått läskigt att behöva gå ut när vädret är som det är bara, det verkar ha börjat mullra nu igen. Det blir att försöka leta fram en regnjacka o bita ihop helt enkelt, jobba måste man ju.

1/7 -09

Jag känner att jag har haft ultimat otur nu de senaste dagarna. Jag har varit ledig sen i lördags morse och det enda vettiga jag har gjort är att fira min födelsedag och fixa nytt batteri till vår bil.

Och det är ju inte för att jag inte vill för då skulle jag inte kallat det för otur, utan snarare lathet. Här har inte funnits någon bil, vilket har begränsat vad man kan göra ganska rejält. Dessutom har det varit olidligt varmt de senaste dagarna. Jag hatar att klaga över vädret, men speciellt idag så har det varit riktig åskvärme, så där så att man har huvudvärk oavsett hur mycket vatten man dricker.

Detta innebär att jag har suttit hemma i min lägenhet i endast linne (det är alldeles för varmt för ens en kjol) och inte orkat göra något mer än att läsa min bok och titta på tv på kvällarna. Man kan inte ha balkongdörren öppen och persiennerna ska vara nere hela dagarna och helst helt stängda också för att utesluta så mycket värme som möjligt. Hur kul är det?

Dessutom så vill man inte annat än att duscha.

Uppepå allt detta så har jag oturen att vara ledig fyra dagar utan att Nicke är hemma. Sen när han väl kommer hem (om två veckor) så kommer jag jobba nonstop :(

Men för att se det positivt så lyckades jag faktiskt lura Citygross på typ 14,90 igår och så fyndade jag också ett sånt där bra dammsugarmunstycke för bara 149 kr (det brukar annars kosta det dubbla). OCH så köpte jag ett par shorts till Niklas för halva priset på H&M. Riktigt snygga.

Imorgon ska jag äntligen få jobba i alla fall, och sen blir det nog lite ridning på kvällen. Så då tänker man inte så mycket på värmen. Fredag är det också jobb hela dagen, plus på natten. Och sen lördag då, när det är kalas på Fäjö och sedan lite jobb till på natten. Ledig söndag och sen jobba lite till. Känns bra att vara lite sysselsatt.