6/6 -09

Jag känner mig så himla klyven. Det känns som att jag liksom inte har en egen åsikt, en egen personlighet och egna egenskaper.. Men det vet jag ju att jag har. Och det är liksom hela jag, om allting. Ena dagen så vill jag åka till Frankrike andra dagen till USA. Ena dagen tycker jag att det är skitkul att jobba, andra dagen suger det. Så är det med allt, o det är fruktansvärt frustrerande.

Ett bra exempel är det här med barn. (Läste precis min systers blogg o påmindes om min dilemma). Jag hade lätt kunnat stabilisera mig i detta nu. Skaffa barn, hund, villa o allt det där. Men det fattas ju såklart pengar, så man får väl ta o utbilda sig några år så att man har en bra inkomst.

Å andra sidan så hade jag lika enkelt kunnat nöja mig med att leva som min bror, utan bekymmer eller något som binder en. Resa till Norge och arbeta några år, sedan resa runt lite i världen så som jag känner för.

Dessvärre går det inte att leva båda liven. Men man kan ju faktiskt kombinera dem, åtminstone lite grann. Resa nu, ett år eller två, sedan plugga o stabilisera sig. Lyckas man riktigt bra så kanske man har en så pass bra pension att man kan resa en hel del när man har dragit sig tillbaka. Det hade ju varit idealet.

Lägger upp några bilder också. Har återfunnit lite av mitt fotointresse, så jag rotade fram kameran och tog kort på mina fina blommor. Blev så inspirerad när de började titta fram!